dårnisse [addj., purade padvant] 1. kel tiesse lyî toûne lontins u sovint. Dj' a stî dårnisse tote li djournêye. Il esteut ossu dårnisse k' onk k' åreut fwait l' toû d' Paris d' astampé dins l' metro ([[L. Somme]]). On dit eto: [[Motî:dåne|dåne]]. F. pris de vertige. 2. ene miete mouwé. F. troublé. 3. ene miete sot. Il est ene miete dårnisse. Va-z è, grand dårnisse, i gn a nén moyén d' cåzer avou twè. On dit eto: [[Motî:båyåd|båyåd]], [[Motî:bwejhe|bwejhe]], [[Motî:berlu|berlu]], [[Motî:baloujhe|baloujhe]], [[Motî:bådet|bådet]], [[Motî:boubiè|boubiè]], [[Motî:båbimene|båbimene]], [[Motî:bardouxhî|bardouxhî]], [[Motî:relî|relî]], [[Motî:boirgnasse|boirgnasse]], [[Motî:wargnasse|wargnasse]], loukîz al [[sinonimeye]]. F. toqué, cinglé. Etimolodjeye: bodje do viebe [[Motî:dårner|dårner]], [[cawete -isse]]. [[Categoreye:Motî]]