fi [o.n.] 1. dischindant (ome) d' ene ôte djin k' on lome si pa u si mame. Et pu on l' a pindou, come li fi da Mareye (V. Roba). On dit eto: [[Motî:valet|valet]]. rl a: [[Motî:feye|feye]]. F. fils. Ingl. son. 2. (après èn aduzoe) (ene miete måhonteus) atôtchaedje d' on valet, d' èn ome pus djonne. Disfondowes: fi, fë. Etimolodjeye: latén filius. Omofone: * [[Motî:fyi|fyi]]